Vart tog hösten vägen?

Kommentera
 
 
Det är ingen hemlighet att jag älskar hösten.. Jag föddes på hösten, likaså min livskamrat, min förstfödda och snart mitt andra barn. Men hösten är så mycket mer! Den klara luften, de vackra färgerna.. Mörkret som kommer krypande så man äntligen får en giltig anledning att tända brasor och ljus på kvällarna.

Så även om jag tycker vädret är fantastiskt, så saknar jag MIN höst. I år känns det extra onödigt med denna värme, då jag är alldeles tillräckligt varm med magen i vädret och dansande hormoner i kroppen. 
Trots det fina vädret har jag grejat en del inne de senaste dagarna. Håller på och röjer på våra stora garderober och hade tänkt ha detta färdigt innan dagarna åter fylls med amning, blöjbyten och sömnbrist.
 
Födelsedagar var det ja, snickrade ihop en daimtårta inför gubbens födelsedag på torsdag (älska sådant som kan göras i förväg <3) 
Så den har jag gömt i frysen i hopp om att han inte ska kika där på ett par dagar. 
Jag hade ingen mandel hemma, och i de flesta recept jag hittade skulle daimtårtan vila på en mandelbotten. Men så läste jag någonstans att man kan ha en vanlig kladdkaka som botten! Sagt och gjort...
 
 
Jag älskar recept som lyder: "Smält smöret och tillsätt resten utav ingredienserna."
Inget kladd, inget spill och minimalt med disk. Dessvärre var det inte lika lätt med fyllningen, eftersom man skulle vispa i 2 olika bunkar innan man kunde blanda ihop allt. Men eftersom receptet innehöll ordet "krossa" så förlåter jag det ;)
 
 
Får se om jag kan hålla mig till torsdag.. Han märker väl inget om en hörna är väck?
 
 
I våras fick sambon någon konstig idé, och sådde vete i stora delar utav vårat grönsaksland. När jag frågade varför fick jag aldrig något riktigt svar.. Jag menar.. När man har 150 ha att odla sin vete på, varför grönsakslandet liksom?
Men jag börjar ana.. Kan det vara så att han faktiskt hört mina önskemål om egna höns??

Hursomhelt är veten mer än mogen nu, men att köra in tröskan i trädgården är inget alternativ och därför får vi gå och skära för hand. Jag går ut en stund då och då och skär, men att stå lätt framåtböjd är inget jag orkar längre stunder just nu. Så vi får se om hela landet är självsått med vete igen innan vi får av den!

 
Den går knappt att urskilja bland allt ogräs som fått växa vilt runtomkring. Men så ser det ut när man vill ha hemodlad, obesprutad vete, utan att bryta ryggen.. Sen är det ju en sak att få veten att lämna grönsakslandet, och en helt annat att få den tröskad! Det som är i den blå hinken har jag pillat av från axen för hand. Jag hoppas vi kommer på ett lättare sätt, annars lär jag få hålla på hela vintern!
 
 
Vårt gravenstein-träd är verkligen helt otroligt just nu! Jag vet inte hur många påsar med dessa vackra äpplen jag har skänkt bort. Den senaste till tösens förskola, där dom blev mycket uppskattade! 2 km måste ju räknas som närodlat. Trots att jag försökt att regelbundet plocka av dessa stackars grenar så att dom inte ska gå av, samt att äpplena som växer väldigt tätt inte ska börja ruttna, så såg trädet ut såhär idag:

 
Äpplena är så gott som orörda utav insekter, trots att träden bredvid är ordentligt angripna. Dessutom är dom stora och väldigt goda att äta som dom är. Nu har dom börjat ramla ner, så jag plockade famnen full innan jag gick in för kvällen. Utan att veta vad jag skulle hitta på med dom. Det slutade i något jag aldrig riktigt förstått mig på:
Äppelmos!
Jag äter gärna gröt, men har aldrig provat med hemlagat äppelmos på. Jag vet inte varför, men jag har fått för mig att det inte ska vara gott. Någon dålig provsmakning ifrån barndomen kanske? Nåja, vi får hoppas att detta blev ätbart! Dessutom fick jag en anledning att testa min äppelskalare, som jag har hunnit äga ett par år redan.
 
 
Stötte däremot på ett helt nytt problem.. Slut på burkar!
Alla mina stora burkar, som jag föreställer mig hade passat perfekt till äppelmos, är fulla med inlagd gurka!
Så jag fick plocka fram lite smått och gott ur skåpen.. Och uppenbarligen är det dags att sätta hänglås på spisen ett tag.. Fast om jag knör lite, finns det nog plats i frysen!
 
 
"Du ser trött ut mamma.. Jag fixar disken!"
<3