Ett avskedsbrev till böset.

Kommentera
 
Pust.. Att jag fortfarande hittar så mycket skit överallt, trots att jag rensar hela tiden.
Jag tror det största problemet är att man inte rensar tillräckligt hårt. Man håller fast vid sentimentala saker och "utifall att" - saker, därför får man göra om det så ofta. 
Alla dessa "utifall att" - saker som man inte använt sen sist man rensade... Det finns ingen anledning att spara på dom!

Jag läste någonstans att några minimalister körde med att om dom kunde få tag i en sak inom 2 mils avstånd för max 200 kr, då var dom inte tvungna att ha kvar den, "utifall att" den skulle behövas någon gång.. Jag har massor med "utifall att" - saker..
Men jag lär mig! När man börjar rensa sitt liv så är man väldigt försiktig i början, men allteftersom märker man att man faktiskt inte saknar det man äntligen lyckats släppa.
 
Tänkte dela med mig av ett tips som jag stulit ifrån Courtney Carver som driver bloggen http://bemorewithless.com/.
Hon blev illa tvungen att börja förenkla sitt liv när hon diagnostiserades med MS. Idag lever hon väl med sjukdomen och spenderar sina dagar med att hjälpa andra.
 
Hon startade nyligen en gratis 21-dagars utmaning i rensning. Jag har tyvärr inte hunnit gå igenom alla stegen, men tänkte dela med mig utav den första dagens utmaning!
Skriv ett avskedsbrev! Gör slut.

Såhär lyder brevet jag skrev till mitt bös i juni:

"Kära saker, kära överflöd..

I hela mitt liv har omvärlden talat om för mig att det är pengar, och allt man kan köpa för dessa, som är meningen med livet. Men trots min ringa ålder, har jag insett att det är inte saker som kommer göra mig lycklig.

Allt jag ser omkring mig har jag, eller någon jag älskar, betalat för. Och hur roligt det än var att få bära hem dessa saker, prova dom, använda dom, visa upp och lära mig, så är lyckan alltid kortvarig. Nyhetens behag går snabbt över och jag finner mig omgiven av saker jag en kort stund älskat men som nu stjäl min tid, min energi och mina pengar. Dessutom blir det en ond cirkel av dåligt samvete över att jag inte hinner använda dom, eller vill använda dom och det faktum att det är alla dessa saker som gör att jag inte finner tid.

Jag är säker på att många av dessa saker skulle göra någon annan mycket gladare. Någon som verkligen behöver mer. Jag behöver inte mer saker, jag behöver mer tid, mindre arbete, mer frid och mer space.

Jag vill lägga min tid på dem jag älskar och inte på att försöka hålla ordning bland mina saker, reparera mina saker, betala för dem om och om igen med min energi. Snart kommer bebis nummer 2, och jag inser att den där tiden som jag redan saknar, kommer att behövas ännu mer. 
 
Jag vill att det kommande året, när jag ska vara hemma med mina barn, ska leda till ett enklare liv i framtiden. Så att jag har tid att vara där för dom, hela deras barndom, tonår... Ja så länge dom behöver mig.

Kära saker, kära överflöd. Jag har en gång älskat er alla. Men vi måste gå skilda vägar för att ge plats för livet."